måndag 19 november 2012

Indien

Indien är verkligen kontrasternas land.
Men låt mig börja från början. In i det sista visste vi inte om SAS skulle gå i konkurs innan vi åkte, när vi befinner oss här, så vi inte kommer hem, eller om allt skull fungera som vanligt. Men vi kom iväg och resan gick utmärkt. Landade på Indira Gandi International Airport i tid, klockan 8.00 på lördag morgon. När vi till slut, bland massor av chaufförer, hittade han som skulle köra oss till hotellet, kördes vi genom New Delhis morgontrafik till vårt hotell. Bara det var en upplevelse - vilken trafik!

 Efter att ha tvättat av oss resdammet kom pastor Abraham Sahu, från
församlingen Full Gospel Trust of India och hämtade oss. Vi åkte igen genom denna fullkomligt galna trafik, till ett område där församlingen här har fått ett uppdrag av Indiska myndigheter att arbeta med utvecklingsarbete.

Man driver en mängd olika projekt i samarbete med både den Indiska staten och PMU. Idag skulle vi titta på kvinnoprojektet. Det här  är ett område där husen är sämre, avloppet rinner i kanaler vid gatan, HIV/AIDS- fallen fler och folk är fattiga, ändå är det inte räknat som slum. Dagen började med en samling där kvinnorna kom med sina barn, vägde dom, fick goda råd, ungefärmsom på BVC. När jag samtalade med kvinnorna som jobbade medmprojektet, och ficks se de viktkurvor man ritade på varje barn, visade det sig att fler pojkar än flickor låg över eller på den ideala kurvan för viktökning, medan många flickor hamnade under. Detta beroende på att när man inte har mat nog för alla, prioriterar man pojkarna
                                                                                                                        



Efter BVC och teckningstävling och mat för alla, drogbhelamgruppen på 100-150 kvinnor, tillsammans med några svenska män till en samlingslokal i området. Där väntade den stora !
Vilket liv!!!  
Drama, dans, mer dans och mer drama, roliga historier, skratt, indisk musik i skrapiga högtalare och en kvinnlig advokat som informerade om kvinnans rättigheter i Indien.  ja, det var en dag som heter duga! Vad underbart att se vad församlingen kan betyda mitt i ett samhälle. Hälsa, undervisning, glädje och evangeliet i en underbar blandning där allt blir lika självklart - jag tror det är precis så Herren hade tänkt detVi sov gott den natten kan jag lova!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar